Sorg är att slitas i stycken.
Små bitar.
Varje bit har sin värk,
av längtan, av saknad.
Att inte förstå varför.
Man ropar rakt ut.
Mitt barn!
Vad jag älskar dig.
Vad jag saknar dig.
3 långa år utan dig, en livstid kvar.
Sorg är att slitas i stycken.
Små bitar.
Varje bit har sin värk,
av längtan, av saknad.
Att inte förstå varför.
Man ropar rakt ut.
Mitt barn!
Vad jag älskar dig.
Vad jag saknar dig.
3 långa år utan dig, en livstid kvar.
skriven
Hej Mimmi,
ville bara berätta att jag läser din blogg sedan länge, och tänkte extra mycket på dig och Lilly igår. Har inte varit med om det fruktansvärda som du gått igenom, men har sett samma sorg över barn som inte fått leva på nära håll, både hos vänner och familj. Det är så obeskrivligt grymt, går inte att sätta ord på. Jag är glad att du verkar lyckligare nu (?), det verkar så på det du delar med dig av på bloggen, även om sorgen alltid kommer finnas där.
Kram till dig och dina fina döttrar, önskar er mycket lycka i framtiden! Kommer att läsa bloggen så länge den finns kvar. //Victoria